Tenn är något som är både är prisvärt och enkelt att lära sig om du vill börja samla på något, men inte riktigt vet vad. Föremålen är stämplade vilket underlättar och vilket också sätter föremålen i en kontext, vilket alltid är roligt. Alla tennföremål började stämplas från år 1694, efter en kunglig förordning, för att redogöra hur mycket tenn de innehöll.
Det som innehöll mest tenn fick fyra stämplar - två mästarstämplar och två stadsstämplar. Detta tennet skulle innehålla 97 % tenn. De återstående tre procenten kunde bestå av antingen koppar, antimon eller vismut. Det näst bästa tennet bestod av 83 % tenn och den återstående procentsatsen av bly. Dessa föremål stämplades med två mästarstämplar och en stadsstämpel.
De föremål med minst tenn i - 66,6 % - och 33,3 % bly - hade en mästarstämpel och en stadsstämpel.
Den första och tredje stämplen visar vilken stad tennfatet är tillverkat i - i det är fallet kommer fatet från Arboga. Mästarstämplarna, d.v.s. den andra (ett B) och den fjärde stämpeln (ett R), visar att det är Baltzar Rokus som har tillverkat fatet. Han var verksam mellan åren 1743 - 1788. R visar att det utfördes år 1758.
Man började också årtalsstämpla detta år. Varje år fick en bokstav. A blev alltså år 1694. B blev 1695 o.s.v. När alfabetet tagit slut (går endast till Z) börjar man om på nytt, fast med annorlunda bokstäver. År 1754 infördes en kontrollstämpel i form av riksvapnet, vilket också kan vara bara att känna till.
Att tänka på
Det är viktigt att tennföremålen förvaras över 13 plusgrader, annars kan föremålan utveckla tennsjuka. Då bildas små mörka fläckar efter ett tag som kan växa och bli till hål. Enda sättet att "bota" tennet är att ställa det i rumstemperatur, då slutar tennsjukan verka.
Tenn smälter också lätt, så om det är ljusstakar du tänker köpa - se till att ljusen aldrig brinner ut. Annars kan du få både en smält ljusstake - och i allra värsta fall - en nedbrunnen bostad.
Det kan också vara bra att veta att såpa och vatten är det som är bäst för att göra rent tenn.
Tennfat från 1749, senbarock, gjort av Carl Weigang, mästare i Stockholm. Såldes på Auktionsverkets stadsauktion (090126) för 3 000 kr.
Prisutvecklingen
Det går fortfarande att få äldre tennföremål för en inte alltför stor peng. Du kan t.ex. få en tenntallrik från 1800-talet för 400-500 kr. På 80-talet trodde många att priserna skulle gå upp, men den stora prisökningen har än så länge uteblivit. Fast de allra finaste och lite ovanligare föremålen har stigit i pris de senaste åren - och intresset verkar öka.
Dessa ljusstakar är gjorda 1823 av Sven Ekström, mästare i Norrköping och de kommer att gå på Auktionskompaniets auktion (090201) - utropspriset är satt till 2 500 kr.
Dekorera med tenn
Tenn har alltid varit ett bruksföremål som går bra att använda även idag som ett dekorativt och användbart föremål. Jag tycker själv det är trevligt att ha apelsiner och andra citrusfrukter i tennfat - kontrasten mellan det gråa tennet och den oranga färgen blir så trevlig. Men eftersom tenn innehåller lite bly använder jag alltid frukter med skal på. Det gäller också att vara försiktig så inte syra från frukterna rinner ut. Men man ska inte vara rädd för att använda äldre föremål i en modern miljö - ett dekorativt tennfat i en modern köksmiljö kan aldrig bli fel.
Lästips:
Birger Bruzelli, Läsning för tennvänner, Stockholm 1978
Märta Holkers, De svenska antikviteternas historia, Stockholm 2007
Charlotte Mattson, Antikboken. Möbler och gamla ting - från barock till jugend o allmoge,
Sundbyberg 1996
