Ny-stilarna har sin charm ändå...

1800-talet är enligt mig ett av de intressantaste århundradena då det kommer till formgivning och design. Det är egentligen två världar som möts - handarbetet och industrialismen - och som försöker intregrera sig till en ny.

Debatten kring vad som ansågs vara vackert och ändamålsriktigt var ofta livlig. Vilken stil då var bäst för det rådande samhällsklimatet? För att generalisera kan man säga att det var de formelement som tidigare använts genom konsten och arkitekturen - bland andra renässansen, gotiken, barocken och rokokon och som man försökte anpassa och göra till sina egna. I slutet på århundradet kom dock en reaktion i form av jugendstilen, men det ska jag inte gå in på här.

Dessa så kallade ny-stilar ska inte ses som några direkta kopior av de äldre stilarna, utan de ska ses som en egen stil. Man lånade formelement, men anpassade dem så de passade in och svarade på 1800-talets skönhetsideal och behov. Man använde även nya material.
Ny-stilarna har länge haft låg status, framförallt därför att de helt enkelt inte har passat in i 1900-talets stilideal, men också på grund utav att finns så väldigt mycket, åtminstone då det kommer till möbler. Ny-rokokomöbler finns med på var och varannan auktion. Jag tror att priset kommer stiga på dessa möbler, men framförallt på de möbler som sticker ut lite.

Jag tänkte nu presentera lite häftiga möbler. Den första är en soffa som finns med på stadsauktionen ute i Frihamnen. Här har de kurviga rokokoformerna dragits ut till sin spets. Skuren dekor kröner soffan och ger den ett något ståndsmässigt intryck. Är den för vågad eller kommer den att bli dyrare än de 3 000 kr som är utropspriset? Vi får se när auktionsklubban fallit.

Den här vackra bordspendylen i nygotisk stil gick på den senaste månadsauktionen hos Uppsala auktionskammare. På glaset går det att få en aning om hur gotiken såg ut, för er som inte känner till den stilen. Bordspendylen var värderad till 800 kr, men den hamnade på endast 600 kr. Ett riktigt kap i mitt tycke. Tycker den är hur fin som helst.

På sommarkvalitén hos Norrköpings auktionsverk fanns detta trevliga skåp med i ny-renässans. Överdelen har hämtat sin inspiration från ett av renässansens favoritmotiv - triumfbåge. Den mittersta bågen (den som har skåpsluckor) har ett fronton (tempelgavel) över sig. Över, samt i mitten på de två andra bågarna finns det balustrader, det vill säga små räcken som dekoration. Utropspriset för skåpet var 5 000 - 6 000 kronor, men det gick för 4 000 kr.

Mera Alf Wallander

Alf Wallander är en av mina favoritformgivare. Jag har tidigare presenterat ett par av hans jugendserviser här på Antikvitetesbloggen (klicka HÄR för att läsa), men Wallander formgav inte bara keramik, utan även glas, bland annat på Kosta och Reijmyre.
På Bukowskis moderna finns två vackra vaser att inhandla, varav den ena har två parställda, dubbla sländor ingraverade. Sländor förekommer också som bekant på en av hans serviser. För den andra vasen har han hämtat inspiration från havet. Motivet är en graverad och etsad dekor av fiskar och tång.

868 - ALF WALLANDER, vas, Kosta omkring 1909, modell 118, överfång i rött, graverad och etsad dekor av fiskar och tång mot delvis röd fond, signerad Kosta A Wallander samt Kosta i relief på livet, höjd 22,5 cm. Utropspris: 40 000 - 50 000 kr

867 - ALF WALLANDER, vas, Kosta 1909, modellnummer 120, överfång i lila, etsad dekor av parställda dubbla sländor mot vit matterad fond, signerad Kosta A WALLANDER, höjd 15,5 cm.
Utropspris: 12 000 - 15 000 kr

Amiralitetshuset - Skeppsholmens eget lilla sagoslott

Jag gick en promenad på Skeppsholmen häromdagen och tänkte jag skulle gå upp och titta lite närmare på Amiraliteteshuset. Ni vet det hus man alltid går förbi när man ska till Moderna, men som man aldrig går upp till. Här kommer en kort historik... om huset!

Byggnadens historia tar sin början 1647. Detta år la byggarbetarna de allra första stenarna på plats i det som skulle resultera i denna vackra byggnad. Huset kom att stå klart tre år senare. Arkitekten var holländsk med namnet Louis Gillis.

Från början inrymde byggnaden amiralitetets kansli, det vill säga den myndighet som skötte om landets sjöförsvarssärenden, tillsammans med ett segelförråd.

Men genom århundradena har dock huset haft andra funktioneän den ursprungliga. I slutet på århundradet blev det istället amiralitetets arkivlokal. På 1700-talet byggdes det om till spannmålsmagasin, och i slutet på 1700-talet användes huset som kasern.

Den exteriör som finns idag är ritad av Fredrik Blom och är från 1846. Det var även då som hörntornen kom till. Dessa har alltså inte funnits från början.

Jag vet inte vad som är kvar av den ursprungliga exteriören, men jag vet dock att den eleganta portalen i sandsten är ursprunglig. Huset blev byggnadsminne 1935. Ta nu tid på er att gå upp och titta närmare på portalen nu när ni ska gå och se Salvador Dalí-utställningen, för den är väl värd det.

Antikdeckarna

Ni missar väl inte Antikdeckarna? Programmet är i mitt tycke, både roligare och mer informativt än Antikrundan. Istället för att fokusera på enbart föremålen, för man i Antikdeckarna också ofta en bakgrund till föremålen i form av ett litet minireportage. På det sättet får man en bättre kontext till föremålen. Programmet sänds på TV4+, men för er som inte har den kanalen går det också att se på nätet. Får dock hoppas att TV4 tar sitt förnuft till fånga och börjar sända det på sin huvudkanal.

Här är länken: Antikdeckarna

Sylvia Leuchovius

Jag läste i senaste numret av Antik & Auktion om Sylvia Leuchovius (1915 - 2003). Leuchovius utbildade sig på Slöjdföreningens skola i Göteborg, och arbetade bland annat som formgivare på bland annat Rörstrand. Typiska ornament som hon använde sig av var fåglar.
Just nu finns det ett bordsur på Metropol, som är ett typexempel på hennes konstnärskap. Det mörkblå uret har en ljusblå fågel och vita och blå blommor som ornament. Rätt fint, tycker jag själv. Utropspriset är satt till 300 kr.