Lite 20- och 30-tal?

Det finns många dekorativa föremål att inreda med. Jag har surfat runt lite på nätauktionerna och valt ut några trevliga föremål jag gillar. Den här gången blir det 20-30-tal.

Det här fatet i metall finns att köpa på Auktionskompaniet. Det är värderat till 800 kr, men just nu ligger det endast på 200 kr. Fatet bärs upp av små björnar, och motivet på bilden ovan finns i själva skålen.

Wilhelm Kåges argentapjäser ser man på var och varannan auktion, men de är väldigt ju fina. Den här kvadratiskt utformade asken har en naken kvinna samt stiliserad växtornamentik på sina sidor. Argentans dekorationer är ofta i silver, men den här har även guldliknande inlägg. Denna är värderad till 1 500 kr hos Auktionskompaniet, men den är redan uppe i 2 600 kr. Har ni glömt bort allt vad kemilektioner heter, kan jag påminna er om att argentum är det latinska ordet för silver, därav namnet på keramiken.

Slutligen har jag valt ut den här lampan, gjord någon gång under 20-30-talet. Glasskärmen har dekorerats med fåglar. Just nu är priset endast 200 kr, men utropspriset är 800 kr. Lampan finns även den hos Auktionskompaniet.

Majolikajardinären jag inte fick

Jag bjöd – självfallet – på stadsauktionens enda föremål i majolika. Det var en jardinär från Rörstrand, med den äldre, raka stämpeln. Den är alltså gjord mellan någon gång mellan åren 1869 – 1884. Den färggranna pjäsen, har maskaroner på sidorna, det vill säga grinande ansikten som vaktar skålens innehåll. Själva skålen bärs upp av två fåglar. Hade gärna velat haft den, med de 3 000 kr som de startade på gick genast upp till 5 500 kr.

Jag fick nöja mig med ett inköp från bok- och handskriftsauktionen istället. Jag lyckades ropa in Birger Bruzellis bok Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1756 – 1912. Utropet var satt till 800 – 1 000 kr, och jag fick betala 900 kr för den. Det är väl ett okej pris, trots allt. På antikvariat säljs den för det dubbla.

Dyr piedistal på stadsauktionen

Jag stod och tittade ett tag på den här fina pedistalen på stadsauktionen . Eftersom jag inte har råd att köpa allt, även om jag vill, lät jag faktiskt bli att bjuda. Och det var nog tur, för utropspriset på 5 000 kr räckte inte långt. Piedestalen gick för 16 000 kr, trots en mindre skada. Jag hade på känn att den skulle bli dyr.

8371 - PIEDESTAL, YTTERFODER, omkring 1900, total höjd 145; smärre skada

Andra föremål som jag fastnade för var detta skrivbordsset i jugendstil. De är signerade O. Ahlberg och är dekorerade med fiskar. Materialet är tenn. Utropspriset var 2 000 kr, men de föll igenom och slutade på 1 600 kr.

8631 - LJUSSTAKAR ,1 par, BLÄCKSTÄLL, PENNSTÄLL, tenn, signerade O Ahlberg, relief av fiskar, ljusstakarnas höjd 12

Imorgon fortsätter auktionen, och så ropas även bokauktionen ut, som också den hålls ute i Frihamnen. I övrigt var det lite folk på visningen, åtminstone på söndagen då jag var där. Även utbudet var lite magert kan jag tycka, fanns inte så mycket som det brukar göra. Jag rapporterar även här imorgon, samt avslöjar vad jag bjudit på, och om jag fått det.

Majolika

Själva ordet majolika kommer från det italienska ordet för Mallorca – Maiolica. Under 1300- till 1500-talet importeras mängder av målat fajansgods till ön från Spanien, för att sedan skeppas vidare till det som idag är Italien. Italienarna börjar snart även med egen tillverkning som också det kommer att gå under namnet maiolica.

Under 1800-talets andra hälft återintroduceras majolikan. Den engelska porslinsfabriken Milton låter tillverka majolika som de ställer ut på världsutställningen i London, år 1851. Detta kommer att få stort genomslag. Det dröjer dock ytterligare 18 år, till 1869, innan majolikatillverkningen sätter igång i Sverige. Först ut är Rörstrand och Gustavsberg, båda fabrikerna startar sina produktioner av flintgodsmajolika detta år.

Jardiniere i majolika (med spricka)

Auktionskompaniet

Utropspris: 500 kr

För Höganäs skulle det dröja ytterligare 20 år, egentligen ändå längre, till 1893, innan de kunde klara av att tillverka ”äkta” majolika. Deras första majolikapjäser hade nämligen blyglasyr och var därför lite genomskinlig. Den riktiga majolikan skulle ha tennglasyr och vara opak.

Variationsrikedom på keramiken var stor. Allt från ljusstakar till kakelugnar, från fruktfat till piedestaler tillverkades. Alla föremål var färgsprakande, och de smälte väl in i det sena 1800-talets tunga, och med dagens ögon, överlastade stil. Så småningom kommer också en reaktion. Majolikaproduktionen börjar klinga av runt sekelskiftet 1900, för att därefter tas vid av jugendstilens mer ljusa inredningsideal, med dess organiska och slingrande former.

På antikmässan i Kista fick jag få syn på denna kanna som jag inte kunde motstå. Kannan är vackert mönstrad i blåa nyanser mot en spräcklig, gråaktig bakgrund. Stämpeln visar att den är från Rörstrand och gjord någon gång mellan åren 1869 – 1884. Jag är mycket nöjd. Det är inte helt lätt att få tag på Rörstrand-majolika med denna stämpel. Majolika är fortfarande väldigt prisvärt. Jag tror dock – precis som de skrev i det senaste numret av Antik & Auktion – att majolikan snart kan komma att bli ”inne”. De där minimalistiska inredningarna, där allt enbart ska gå i vitt är på väg bort. Istället kommer det komma in mer färg. Det är i alla fall vad jag tror. Åtminstone föredrar jag själv sprakande färgklickar runt mig, som lyser upp tillvaron i de dystra ekonomiska tider som dessa. Färg känns helt rätt.

Källor:
Gösta Arvidsson: Gustavsberg. Porslinet, fabriken, konstnärerna, Stockholm 2007
Märta Holkers: De svenska antikviteternas historia. Möbler och föremål 1525 – 1925, berättad av Märta Holkers, Stockholm 2007
Bengt Nyström och Jan Brunius: Rörstrand 280 år. Med fajans, flintgods, porslin och stengods, Västerås 2007
Ann-Charlotte och Torsten Weimarck: Höganäskeramik. Konst och bruksföremål 1832 – 1926, Västerås 1969

Ljusstakar i majolika, jugend, tidigt 1900-tal

Auktionshuset Kolonn

Utropspris: 600 kr

Piedestal och jardinjär i majolika, renässansstil, Gustavsberg,

Ca 1880-1900

Nationalmuseum

En konstpaus

Det finns bloggar som är bra, och så finns det bloggar som är väldigt bra. Är du intresserad av konst måste du bara besöka bloggen Konstpaus som drivs utav Bo Öhgren. Den förtjänar all uppmärksamhet den kan få.

Konstpaus tar upp kvinnliga konstnärer, från Esther Kjerner till Artemesia Gentileschi, och berättar kort om deras konstnärskap. Han har hållit på ett tag, sen 2006, och det går därför i dagsläget att läsa om hela 174 stycken. Fantastiskt!

Besök Konstpaus HÄR!

Klimatförändringarna hotar kulturarvet - utställning på Historiska museet

2000-talet kommer att bli ett dystert århundrade. I takt med att klimatet blir varmare, kommer inte bara polerna smälta, vårt kulturarv kommer också att utarmas och förstöras på olika sätt.
Under den våldsamma orkanen Gudruns härjningar förlorades inte bara mängder utav skog, över 3 200 fornlämningar förstördes också, detta bara i Kronobergs län.
Ett annat exempel kommer från en nyligen publicerad forskningsrapport som visar att markförsurningen håller på att förstöra de brons- och järnåldersföremål som ligger ouppgrävda runtom i Sverige.
Inte nog med det. Äldre husfasaderna håller på att vittra sönder på grund av luftutsläpp. Dagens Nyheter rapporterade nyligen att skulpturerna på Kungliga Slottets fasader måste renoveras för 220 miljoner kronor. En del av skulpturerna håller på att få armarna söndervittrade, och delar av fasaderna ramlar ner på borggården. Listan på exempel kan egentligen göras hur lång som helst.


Historiska museet har i sin nya utställning just klimatfrågan som utgångspunkt. Utställningen som heter Rädda historien! Klimatet hotar det förflutna har sitt fokus på hur framförallt de arkeologiska tingen påverkas, men också hur kulturarvet i stort påverkas. Det är en utställning med ett dystert tema, men som är nog så viktig.
Men du behöver inte lämna lokalerna med total klimatångest. Den tar nämligen också upp lösningar på problemen, och vad du och jag kan göra för att rädda våra kulturskatter.
Rädda historien öppnar den 26:e mars och pågår till och med september.

Besök Historiska museets hemsida HÄR!
Läs mer om fasaderna på Kungliga Slottet HÄR!

Pålsjö-urna på Bukowskis internationella vårauktion

En närmast unik pjäs från Pålsjö fajansfabrik kommer att finnas med på Bukowskis internationella vårauktion i maj. Det är ett urna från 1700-talet, en av de få som finns kvar från Pålsjö-fabriken. Eftersom fabriken endast var i drift mellan åren 1768 - 1776, har föremålen ett stort kulturhistoriskt värde, men också ett högt samlarvärde. I dagsläget finns endast ett 20-tal liknande urnor kvar, de flesta i dåligt skick.

Utropspriset är satt till 30 000 kr. Enligt Bukowskis expertis är den troligen målad av porslinsmästaren på fabriken, Andreas Halldin. Helsingborgs dagblad nämer att museiinstitutionen Kulturmagasinet i Helsingborg är intresserade av att köpa in pjäsen. Jag hoppas innerligt att den hamnar där - eller på något annat skånskt museum. Ett sådant unikt och viktigt kulturhistoriskt föremål bör vara tillgängligt för allmänheten. Det är en del av det svenska kulturarvet.

Läs hela artikeln i Helsingborgs dagblad HÄR!